Tempus Fugit

Sverige har nio miljoner innevånare. World of Warcraft har sju miljoner. Flera mmorgs har ekonomier större än fattiga länders. Med riktiga pengar. Guinnes rekordbok har tagit med ett köp för 10.000 $ av en virtuell vara. I Kina finns lär det finnas en industri med spelare som spelar upp avatarer på höga nivåer så att de kan säljas. För riktiga pengar. Man kan alltså idag försörja sej genom att ha ett jobb i en annan värld. Sverige har öppnat en ambasad i en virtuell värld. Min prognos är att utvecklingen kommer att fortsätta och bli mer extrem. För människor får verkligen en enorm kick av påhittade sagovärldar. Det är rena knarket.

Som bloggare så har jag liknande erfarenheter. När man börjar blogga så är det först en enorm kick. Det är en lång smekmånad där varje post är ett beundrat mästerverk och upplevelsen är som sexndrugsnrocknroll. Man blir en annan och bättre och mer beundrad människa. Det är en annan värld om än med ett textbaserat interface. Efterhand så utvecklas en besatthet. Man ser alltmer hålögd ut spegeln. Vänner och familj slutar att höra av sej. Jobbet blir lidande. Man tänker hela tiden bara på nästa bloggpost, på kommentarerna och på besöksstatistiken. Till sist så inser man att det inte är roligt längre. Det är inte därför man fortsätter. Man fortsätter för annars så kommer ångesten, demonerna och skräcken. Det är då man gör ett uppehåll i bloggandet och lägger in ser på behandlingshem. Eller åker hem till mamma ett tag. Som inte har internet.

När vi visualiserar oss nånting så använder vi hjärnan på ett snarlikt sätt som när detta händer på riktigt. För nervsystemet så är fantasier nästan verklighet. Påhittade historier och världar är sedan urminnes tider ett sätt att hacka hjärnans belöningssystem och leva ett rikare och mera omväxlande liv än vad vår vanliga tilldelade verklighet tillåter oss.

Men egentligen är detta inte så nytt. Hela den mänskliga kulturen och språket kan sägas vara en virtuell värld. Tänk att begå mord eller självmord över ett så abstrakt begrepp som heder. Vi förs tidigt in i en virtuell värld och där stannar vi livet ut. Jag tänkte skriva nån post om William S Burroughs som hade tankar kring detta. Det är mot denna bakgrund som jag vill se fenomenet med människor som blir helt absorberad av fantasivärldarna.

Jag vill också påpeka att i framtiden så kan skillnaden mellan den verkliga verkligheten och den virtuella verkligheten komma att bli luddigare än idag. Retinalprojektorer kan projicera bilder direkt på näthinnan och kompletera hur vi uppfattar omvärlden. Två olika personer kanske kan uppfatta mina kläder olika eftersom mina kretsar sänder olika information till deras retinalprojektorer. Kanske kan jag t.o.m. se ut som en WoW-figur.

Andra bloggar om
ambassad
och
Second Life
och
Virtuella världar
och
World of Warcraft