Rymden är nära
Om man åker uppåt så är himlen först mer eller mindre blå, men på ca 100 kms höjd så blir den rätt fort svart. Det är även på den höjden som de lägsta satellitbanorna går. därför har en konventionell gräns för "rymden" sats på den höjden.
I april 2001 blev Dennis Tito den förste "rymdturisten", som själv betalade sin resa ut i omloppsbana och fick stanna där i en dryg vecka eller 128 varv. Tito är mångmiljonär och biljettpriset, 20 miljoner dollar, inbjöd inte till massturism. Själva tricket med rymdturism är just att få ner resekostnaderna. I övrigt så fungerar ju egentligen den teknik som redan finns idag.
En marknadsundersökning har visat att vid ett pris på $100.000 så vore 10.000 personer om året beredda att hosta upp pengarna för en tripp. Även om ett rymdturismföretag har stora utgifter så har det också stora inkomster.
Efter USA, Sovjet/Ryssland, och Kina så blev det ett privat företag som blev den fjärde organisationen att placera en människa i rymden. X-prize var en tävling där det gällde för vem som helst att få upp en människa till 100 kms höjd. I
dén var att frigöra den kreativa potentialen hos privata uppfinnare och entreprenörer för att finna alternativa tekniker till de storskaliga rymdraketer som de statliga rymdinstitutionerna envisades med att använda.
4 okt 2004 vanns "Ansari X-prize" av Burt Rutan och the Mojave Aerospace Ventures team, som hade konstruerat ett återanvändbart trepersoners rymdskepp som två gånger passerade 100 kms höjd.
Och nu gör kändisarna det.
Vad vore rymden utan Pam i Dallas?
Eller Ripley i alien?
Eller kapten Kirk i star trek?
Andra som inte kan hålla sej hemma är Paris Hilton, Phillipe Starck och Bryan Singer.
Man kan även åka till månen och tillbaka för 800 miljoner skr.
Ett tips: jag fyller förtio om fem år, dags för er att börja spara till min present.
Andra bloggar om
rymdturism
och
rymdresor
och
rymdfärder
och
rymden