Tempus Fugit

I april 2001 blev Dennis Tito den förste "rymdturisten", som själv betalade sin resa ut i omloppsbana och fick stanna där i en dryg vecka eller 128 varv. Tito är mångmiljonär och biljettpriset, 20 miljoner dollar, inbjöd inte till massturism. Själva tricket med rymdturism är just att få ner resekostnaderna. I övrigt så fungerar ju egentligen den teknik som redan finns idag.

En marknadsundersökning har visat att vid ett pris på $100.000 så vore 10.000 personer om året beredda att hosta upp pengarna för en tripp. Även om ett rymdturismföretag har stora utgifter så har det också stora inkomster.

Efter USA, Sovjet/Ryssland, och Kina så blev det ett privat företag som blev den fjärde organisationen att placera en människa i rymden. X-prize var en tävling där det gällde för vem som helst att få upp en människa till 100 kms höjd. I

dén var att frigöra den kreativa potentialen hos privata uppfinnare och entreprenörer för att finna alternativa tekniker till de storskaliga rymdraketer som de statliga rymdinstitutionerna envisades med att använda.

4 okt 2004 vanns "Ansari X-prize" av Burt Rutan och the Mojave Aerospace Ventures team, som hade konstruerat ett återanvändbart trepersoners rymdskepp som två gånger passerade 100 kms höjd.

Och nu gör kändisarna det.
Vad vore rymden utan Pam i Dallas?

Eller Ripley i alien?

Eller kapten Kirk i star trek?

Andra som inte kan hålla sej hemma är Paris Hilton, Phillipe Starck och Bryan Singer.

Man kan även åka till månen och tillbaka för 800 miljoner skr.

Ett tips: jag fyller förtio om fem år, dags för er att börja spara till min present.

Andra bloggar om
rymdturism
och
rymdresor
och
rymdfärder
och
rymden

Man kan ju diskuterar hur mycket arv och hur mycket miljö det är som bestämmer vårt beteende. Forskarna gör ju studier av t.ex enäggstvillingar och hittar förvånansvärt mycket som verkar ärvas biologiskt snarare än socialt.

Men får verkligen alla dessa arvsanlag plats i generna? Vi har drygt 30.000 gener, bara dubbelt så mycket som bananflugan, och 98% är gemensamma med chimpansen.

Blåsfiskens genom är bara en åttondel så stort som människans men innehåller ung. lika mycket information eftersom mer av människans genom är okodat, sk. "skräpgener"

Människans arvsmassa i cellkärnan skiljer likaledes mycket lite mellan individer, oavsett om dessa kommer från olika kontinenter eller samma område. Andelen skillnader ligger någonstans i intervallet 0,10-0,14% av nukleotiderna, eller "bokstäverna". Som jämförelse kan nämnas att människor skiljer sig från schimpanser på ca 1,5% av bokstäverna, alltså en tiofalt större andel.

Det verkar som om det är mer som ärvs biologiskt än vad det finns plats för. En lösning kan ju kanske epigenesen vara. Epigenetiken handlar om det biologiska arvet utöver det strikt genetiska.

Generna är en text som kan läsas på olika sätt. Vissa stycken kan betonas extra och andra kan ignoreras helt. Så samma genom kan alltså få olika uttryck. Eftersom alla celler har identiska gener så är det något annat än generna som differentierar cellerna till olika typer av celler i olika delar av kroppen.  Ett (djur)foster kan antagligen inte växa till en frisk individ i en livmoder som inte hör till samma art eftersom information troligen överförs till fostret från modern under graviditeten. Det finns flera sätt som epigenetik kan gå till väga.

För ett tag sedan var det en nyhet i medierna om ett resultat av genforskningen i norrland, att genernas uttryck påverkades på ett sätt som verkade lite lamarckianskt. Ditt genuttryck påverkas av vad din farfar åt som ung. Jag har tyvärr haft det svårt att hitta bra länkar till detta. Tipsa mej gärna.

Man kan även i sammanhanget ta upp fenomenet med organtransplantation där de som får nya organ även verkar få en del av donatorns personlighet med det nya organet.

Kanske är jehovas vittnen inte så tossiga när de totalvägrar blodtransfusioner. Man får vara glad att de flesta blodgivare är människor som skänker av sitt hjärtas godhet och inte för att få pengar till nästa sil.

Virus kan transplantera gener mellan växter. Vad virus gör är ju att klippa in nya gener i celler - att omprogrammera kan man säga.

Här är genomet