Tempus Fugit

Att tänka kritiskt är att (ut)värdera. Det är populärt bland rationalister, analytiker och vetenskapsanhängare att säga att man ska tänka kritiskt, men samtidigt så är det många av dem som inte tycker att man ska värdera för mycket. Men det är egentligen samma sak.

Att tänka kritiskt är att tillämpa ett värdesystem. Värdesystemet kan mycket väl vara välgrundat i erfarenheten och behöver inte alls vara fördomsfullt. T.ex kan man värdera junkmail och spam som ett djäkla gissel, vilket är att nedvärdera dessa fenomen och att tänka kritiskt.

Är det verkligen att tänka kritiskt att tycka illa om saker? Nej, det gäller just att tänka och inte bara tycka utan att tänka.

Kritiskt, värderande tänkande är bra, men det finns också bra alternativ: Okritiskt tänkande och iaktagelse utan dömmande.

Det kritiska tänkandet är inte så kreativt. Det går bättre att vara kreativ om man är okritisk. Ett sätt att förena kritiskt och okritskt tänkande är så kallat brainstorming. Först så försöker man att vara så okritiskt kreativt som möjligt och skriver ned precis allting man kommer att tänkas på utan att tänka alls ;-) Först därefter, när man kanske har slut på idéer, så sätter den kritiska utvärderande fasen in.

Jag såg en dokumentär om en manodepressiv fysikforskare som var manisk på förmiddagarna och kom med massvis av idéer och på eftermiddagarna var han depressiv och rensade ut istortsett allting. (De flesta manodepressiva har inte så stabila växlingar.)

Kanske kan man även vara kritisk och kreativ samtidigt, men jag tror nästan att det är svårare.