The dust bites another one
Han romaner baseras oftast på något vetenskapligt tema, någon ny forskningsfront t.ex, som han utforskar i skönlitterär form. Jurassic Park handlade t.ex om genteknikens möjlighet att återuppväcka sedan länge utdöda djur om man bara hittar rester av deras gener.
Rovdjur är den tredje Crichton som jag har läst och den bästa av dem. (ISBN 91-7130-158-5)Den här gången handlar det om nanoteknologi, men även om genetik och distribuerad intelligens. Det sista är ett sätt att programmera kan man lite löst säga.
Det handlar om att skapa flera små agenter, datorprogram som var om en för sej är ganska dum men som tillsammans kan verka smartare än vad de enskilda agenterna är. Man fördelar alltså den nödvändiga informationsbehandlingen.
Boken utspelas i en nära framtid. Mycket som beskrivs finns redan idag, eller är på planeringsstadiet. Som förebilder så studerar en del programmerare naturen. Svärmar, flockar och andra kollektiva beteenden. Nanoteknologin samarbetar också nära med specialdesignade bakterier, naturens egna nanofabriker.
Huvudpersonen är programmerare med distribuerad intelligens som specialitet. En av styrkorna med distribuerad intelligens är att låta svärmar av program själva lösa problem genom att låta dem utvecklas fritt. Men vad som är en bra idé i en virtuell miljö kanske inte är lika smart i verkligheten.
Andra bloggar om
litteratur
vetenskap
nanoteknologi
"Mycket som beskrivs finns redan idag, eller är på planeringsstadiet."
Och mycket som beskrivs är rent uppåt väggarna felaktigt! Man ska definitivt inte läsa Crichton och tro att hans beskriver något slags verklighet eller trolig blivande verklighet.
Jag har läst boken själv eftersom jag fick den i julklapp förra året (på engelska), tyckte den var rätt spännande bitvis men att den definitivt innehåller ett antal stora gapande hål rent kunskapsmässigt - så jag tyckte inte den var särskilt trovärdig, speciellt inte evolution-av-svärm-bitarna... (se Chris Phoenix:s kommentar/recension - han verkar tycka ungefär det jag tycker)
Jag har senare tänkt att skriva en post om nanoteknologin idag, vad som är fakta och vad som är troligt. Länken verkar användbar. Tack för det. Nu när jag vet att Vetenskapsnytt-Malin kanske tittar in så får jag skärpa mej lite.
"Nu när jag vet att Vetenskapsnytt-Malin kanske tittar in så får jag skärpa mej lite."
Ah well, lägg inte locket på för min skull ;) Så länge du inte på allvar hävdar att Crichton är vetenskapligt seriös är jag inte bekymrad...
Om du vill använda Crichton eller böcker rent generellt som utgångspunkt till nanoteknologiposten kanske den här länken från samma ställe som den förra kan vara användbar - en bokrecension av John Robert Marlows "Nano" som recensenten verkar anse är betydligt mer trovärdig än "Rovdjur". Tyvärr har jag inte läst den själv ännu...