Tempus Fugit

Danne Nordling har flera gånger kritiserat utilitarismen på sin blogg Skattepolitik och samhällsfilosofi. Själv gillar jag utilitarismen även om jag inte vill kalla mej utilitarist. Jag försöker undvika att helt underkasta mej abstrakta principer.

Den här bloggposten innehåller ett längre resonemang kring vad han ogillar med utilitarismen, och bemöts rätt bra i kommentarerna av "Tor".

Allmänt kan sägas att Nordling enbart diskuterar den enklaste formen av utilitarism, medan jag tycker att J.S. Mills regelutilitarism och hierarkiska utilitarism är intressantare.

För en snabb förklaring av regelutilitarism: enligt simpel situationistisk utilitarism så är det den framtida mängden lycka som avgör ifall en handling är rätt eller orätt. Men framtiden är principiellt omöjlig att känna till. Man kan därför aldrig egentligen veta om man gör rätt. Resultatet av handlingen kan bli något annat än avsett. Normalfallet är ju att konsekvenserna av varje handling egentligen är oöverskådliga.

Du vet inte vilka konsekvenserna av att du t.ex ljuger faktiskt kommer att bli men däremot så tror du att det generellt sett är bättre konsekvenser av att tala sanning än av att ljuga. Därför är det antagligen bäst att tala sanning även i denna situation, om det nu inte finns något som talar för att det antagligen kommer att leda till negativa konsekvenser.

För Mill så leder en konsekvent utilitarism till att man bör använda sig av moraliska regler, eftersom detta antagligen leder till större lycka i längden. Är detta en utveckling av utilitarismen eller ett upphävande av den? Mill kallade det regelutilitarism.

Jag tror att detta är hur moralen faktiskt uppkommer och utvecklas hos individerna. Från partikulära situationsbundna egoistiska överväganden rationaliserar vi den moraliska beslutsprocessen mot universalistiska principer. Utvecklingpsykologen Lawrence Kohlberg har forskat kring detta.

Dessutom så hävdar Nordling att utilitarismen inte skiljer mellan olika sorters lycka, och även detta har Mill sett till att den gör genom att skilja mellan högre och lägre lycka i sin hierarkiska utilitarism, kallad så för att olika sorters lycka värderas enligt en hierarki. Ett berömt citat av Mill lyder "hellre en olycklig Sokrates än en lycklig gris."