Dewey (och Mead)

John Dewey (1859-1952) pysslade med filosofi, psykologi, pedagogik och politik. Han myntade uttrycket "learning by doing" och kallas den progressiva pedagogikens fader. Dewey brukar räknas som den tredje av pragmatismen fäder efter Peirce och James.

 

Dewey var högskolelärare två år innan han bestämde sej för att läsa filosofi på universitetsnivå. Han var tidigt imponerad av evolutionsteorin. Han såg att kunskapsutveckling är en anpassning av organismen till omgivningen.

 

När han läste filosofi så fick han först ära sej om Hegel och tysk idealism. Det fanns sedan tidigare en hegeliansk tradition inom amerikansk pedagogik. Han fick även lära sej om experimentell psykologi. Dewey blev först idealist innan han kom i kontakt med pragmatismen som visade sej dela hans darwinistiska syn på kunskap.

 

Han blev pragmatist under 1890-talet och grundade ett pedagogiskt laboratorium och gav ut The school and society 1899.
När han flyttade från Chicago till Columbia 1904 så hamnade han i mer intellektuellt stimulerande miljö och gav ut många böcker.

 

Dewey skrev om Darwins betydelse för filosofin, han föddes samma år som origin of species kom ut, och han gav en pragmatistisk kritik av Platon och Descartes för vilka kunskap exiterade i en värld för sej.

 

Han blev känd och inflytelserik filosof och pedagogisk teoretiker och räknas till  funktionalistisk psykologi.  Eleverna var inte bara ett psyke utan även en kropp och det var viktigt med praktik, interaktivitet och elevinflytande

 

Dewey började även skriva om politiska frågor. Han stödde suffragetterna och lärarnas fackföreningsbildande. Demokrati var hans övergripande ideal som strukturerade hans tankar kring pedagogik och etik. Skolan skulle fostra eleverna till demokrati.

 

Han blev imponerad av ryska revolutionen 1917, som hände när han var 58. Dewey tillhörde vänstern och fick höra att hans teorier tillämpades i den nya Sovjetunionen. Han samarbetade först med den nya sovjetstaten men under 1930-talet kom han att bli kritisk och avståndstagande.

 

Från början så betonade han mer hur skolan skulle få eleverna att passa in i samhället men efterhand så kom han att betona vikten av att eleverna lär sej att tänka kritiskt och inte svälja allt som auktoriteter säger. Att anpassa sej till omgivningen kanske inte enbart var det enda idealet för organismer. Att få se sina teorier tillämpade i praktiken i t.ex Sovjet var säkert en lärorik erfarenhet.

 

Dewey bekämpade ett kommunistiskt övertagande av lärarnas fackförening och gick 1935 med i (pre)FN-kommissionen för intellektuell frihet.

 

Den sk. Deweykommissionen frikände 1938 Trotski från alla anklagelser som Stalinregimen hade riktat mot honom. (Trotski blev ju sen mördad 1940)

 

Under 1940-talet skrev Dewey om the Bertrand Russell case och han var även med i en organisation för svartas rättigheter.

 

Dewey dog 1952, 93 år gammal. Han var inte så populär efter ww2. Under Mcarthyeran sågs han som samhällsfarlig. Dewey var den sista av den första generationen av amerikanska pragmatister. När det kalla kriget var som kallast så var pragmatismen mindre populär. När folk som Putnam och Rorty började hänvisa till klassiska pramatister som influenser så började de att kallas "neopragmatister".

 

Rorty ville återuppliva vissa delar av Dewey, främst under 1990-talet. Liberalen Rorty var kritisk till stora delar av den samtida postmoderna vänstern och ville lyfta fram Dewey som ett uppbyggligt föredöme. En essä hette "Dewey mellan Hegel och Darwin".

 

G H Mead (1863-1931) kallas ibland den fjärde av pragmatismens fäder. Han var psykolog och sociolog och en av socialpsykologins grundare.

 

Han var god vän med Dewey och flyttade med honom till Chicago 1894. Fastän Dewey först var viktig för Meads tänkande så skulle Mead sen utvecklas vidare. Han beskrev hur identitet och omvärldsuppfattning först bildades i en social kontext.

 

Mead skapade den symboliska interaktionismen (som påminner om Dawkins memetik och Tardes smittologi).

 

Influerad av tidigare pragmatister så såg han idéer som verksamma entiteter i samhället snarare än hemmahörande i någon platonsk olymp. Idéer cirkulerar mellan oss och märks på sina effekter.

 

Mead var viktig i den sociologiska Chicagoskolan, som sysslade mycket med mikrosociologi till skillnad från Talcot Parsons samtida strukturfunktionalistiska skola som sysslade mycket med makrosociologi.

 

Såväl Dewey som Mead sägs ha likheter med den ryske pedagogiteoretikern Vygotski.

 

andra bloggar om
filosofi, psykologi, sociologi, socialpsykologi, pedagogik, pragmatism,.

Bli den du är

Frågan om vad som är socialt och vad som är biologiskt arv är faktiskt så knepig att det ibland inte ens går att urskilja vad som är vad. Frågan om fördelningen mellan det ena och det andra blir då omöjlig att besvara.

Människan tycks ha en biologisk disposition att lära sej mänskliga språk, vilket inget djur har, men detta måste ske tidigt, för vid en viss ålder så stängs inlärningsfönstret och den människan är sedan oförmögen att lära sej något mänskligt språk på en mänskligt vis under resten av livet. Tydligen blir man permanent blind om ögat inte får se något ljus under det första året.

Rousseau skrev om hur människan av naturen var en god och lycklig varelse men att uppfostran och kultur fördärvade henne. Från början hade han, precis som alla andra tänk att skriva om hur kulturen förädlade människan men en vän gav honom rådet att han säkert skulle få mer uppmärksamhet om han skrev tvärtom mot alla andra som svarade på uppsatstävlingen i tidningen.

Det finns en del rapporterade fall av barn som har
växt upp helt utan kontakt med fördärvlig uppfostran och kultur. Dessa rapporter har inspirerat bl.a historierna om Tarzan och Mowgli. I verkligheten finns det dock inget romantiskt skimmer av ädla vildar över det hela utan barn som växer upp i bästa fall med djur som sällskap blir inte ens mänskliga.

Det visar sej att får man bristande kärlek som barn så får man hjärnskador. Att det går så långt är nog väldigt sällsynt i Sverige men även här kan man undra hur våra barn och ungdomar har det.

Det har ibland ifrågasats hur pass bra dagis är för barn och det där tror jag varierar. Ett dagis med rymlig ekonomi, många vuxna, även vuxna män, små barngrupper, erfaren och intresserad personal m.m. tror jag kan vara jättebra för barn, men tyvärr tror jag att det nog är rätt många dagis där det inte riktigt ser ut så.

Humanism var från början under renässansen ett utbildningsideal - att förverkliga den mänskliga potentialen genom skolning. Under medeltiden utnyttjades inte människors intellektuella förmågor utan de hölls i mörker och fördomar hela livet. För vissa liberaler har skolan varit en mycket viktig institution i samhället eftersom det var skolan som gjorde medborgarna mogna för demokrati. Det kan jag nog hålla med dem om.

Ju bättre barndom och ungdom människor får desto mer frihet och ansvar kan de sen hantera som vuxna. Jag vill gärna ge vuxna rätt mycket frihet men jag inser också att det påverkas av vilken uppväxt som de har fått. för att kunna ge vuxna mycket frihet så vill jag gärna att de först har haft kärleksfulla föräldrar och har gått i en bra skola, för annars så kommer de att behöva sociala institutioner när de står där på en kall och blåsig arbetsmarknad.


Jag ska inte säga att jag är alldeles negativ till en pluggskola, men skolbokskunskap är redan något som man lätt kan hitta när man behöver det medan en trygg och ansvarsfull personlighet fortfarande tar en hel barndom att skaffa sej. Brömsebrofreden går att googla - det gör inte en trygg och berikande uppväxt.


Man behöver snarare lära sej metakunskap i skolan - hur man hittar eller skapar kunskap, utvärderar den och använder sig av den.


Der Mensch ist was er isst - Du är vad du äter. Behöver du vitaminer och proteiner så är du vitaminer och proteiner och behöver du kärlek så är du kärlek.


Kort sagt så kan man få både för lite och för mycket kärlek, för lite och för mycket uppfostran, för lite och för mycket kultur, för lite och för mycket disciplin.

andra bloggar om
barn,
skola,
dagis,
skolan,
hjärnan,
ungdomar,


Vem vill vara plugghäst?

Jag var dålig på att göra hemläxor under hela grundskolan. När jag fick mitt första betyg så fick jag bara 2,6 (av 5) i genomsnitt. Redan nästa termin hade jag höjt till 3,5. Hade jag börjat plugga och göra läxor? Nix, jag hade börjat räcka upp handen på lektionerna. Plugga gjorde jag fortfarande inte.

Däremot läste jag en hel del på fritiden. Jag höll en föreläsning om fysik och kosmologi på klassens fria timme på mellanstadiet. Jag fick 3,6 i slutbetyg vilket väl får sägas vara hyffsat för någon som inte ens läste på inför prov. Varför betedde jag mej på det här viset?
Det här kan kanske vara en delförklaring.


På gymnasiet var min klass mycket smartare än min grundskoleklass. Jag fick börja plugga för att behålla ett betyg kring 3,6 men det kändes svettigt och lätt förnedrande att faktiskt göra läxor. Dessutom tänkte jag bara på tjejer hela tiden vilket inte underlättade några studier.


Min femåriga grabb frågar mej hela tiden om olika uträkningar och hur ord uttalas eller stavas. Jag behöver inte pusha på alls. Min insats får väl bli att senare lära honom hur übercoolt det är att ha studiedisciplin, målmedvetenhet och envetenhet.


Andra bloggar om
skolan
skola
skolstart
skolpolitik
utbildning
lärare
föräldrar
betyg
pedagogik


Billy the Kid


WJ Sidis har uppfattats som en tragedi, ett misslyckande, ett fantastiskt lovande underbarn som sedan inte levererade nånting utan drog sej undan från folk och hankade sej fram. Det där är både sant och falskt. Han var ett fantastiskt lovande underbarn som sedan valde att inte fortsätta den akademiska karriär som han hade påbörjat i tidiga tonåren. Han hade visat stor begåvning för matematik som han sen aldrig utvecklade. Däremot så skrev han intressanta saker under hela sitt alltför korta liv. Inte mycket av det han skrev hade kunnat accepteras akademiskt då eller nu. Det mesta har publicerats först på senare år.

Det finns många anekdoter om vilket underbarn han var. Hur han som femåring skrev skrivmaskin. Hur han som elvaåring höll föreläsningar inom matematik vid universitetet.

Han skrev tidigt ett verk om fysik och kosmologi där han både underkänner big bang-teorin och tror att levande organismer kan reversera termodynamikens andra lag. (Att han skulle ha förutsagt svarta hål eller mörk materia är antagligen fel.)

Att förneka Big Bang kan ju låta extremt men big bang-teorin var ju ny och oetablerad när han skrev sin kosmologibok och t.ex Axel Hägerström var ju kritisk till den nya fysiken. Och Einstein gillade ju aldrig kvantfysiken. Det är bevisat att han som barn var fantastiskt intelligent. Frågan är om han blev vrickad som vuxen eller om han fortfarande ligger före oss.


Han skrev ett stort verk om nordamerikas historia under tusentals år, som alltså även handlar om de ursprungliga indianstammarna. Tydligen så tror han att nordamerikanska indianer har besökt Europa. Han tror även på Atlantis, men han skrev innan kontinentaldriften var upptäckt, så forskningsläget var ett annat på hans tid. Att indianderna skulle ha influerat nybyggarna politiskt är väl inte lika kontroversiellt även om det är en ovanlig åsikt.

Som enorm språkbegåvning så uppfann han ett eget språk som barn, nedskrivet och allt, men den språkliga sidan utvecklade han sedan inte så mycket. Han sägs ha kunnat förtio språk men arbetade bara en kort tid som översättare. Däremot så intresserade han sig hela livet för moral, politik och juridik. Redan som ung så skrev han en socialistisk utopi. Han fängslades vid ett tillfälle som socialistisk upploppsman men slöt sina dagar som en sorts libertarian av eget märke.


"Orarchy" innebär minimal regering och att individens rättigheter sätts över den demokratiska processen. Ung. som paleoliberalism. Han utgav en tidning som hette Orarchy, men den verkart mest handla om att han är emot att USA deltar i kriget i Europa.


Vissa spår av hans socialism finns dock i hans orarkism. Appropå en lockout skriver han: " When those organisations claim the right to bar any person from the right to work according to his ability, they are depriving that person of the right to life, the most fundamental of all."


Han skrev även en tidtabell över nordamerikas alla spårvagnar. En sån fanns inte.

Han fick även ett patent på en evighetskalender.


Han trivdes inte i den akademiska världen utan ville forska om vad han ville hur han ville utan att några kollegor hade åsikter. Det finns en mytbildning om honom som ensamt geni som det kanske kan ligga något i. Han valde principiellt att gå i celibat och verkar ha hållit detta trots att han så småningom faktiskt fick en flickvän. (De träffades i fängelset.) Han tycks ha badat för sällan vilket får mej att tänka på att schizofrena ofta kan ha problem med hygienen och att vissa schizofrena kan vara rätt intelligenta. Det är dock inte säkert att Billy Sidis hade några andra problem än en oförstående omvärld.

"I want to live the perfect life. The only way to live the perfect life is to live it in seclusion. I have always hated crowds."

Han blev liksom JS Mill uppfostrad av sin egen intelligenta far, med stora ambitioner. Han dog vid 46 års ålder av en hjärnblödning, vilket även hans far dog av.

Andra bloggar om

fysik
liberalism
socialism
utbildning
matematik
genikult
spårvagnar


Talangjakt

Jag föredrar borgarnas skolpolitik framför vänsterblockets. Kul att mp också hänger på. Men de har alltid varit positiva till friskolor och sånt.


Barn och ungdomar är olika och har olika behov. För att kunna närma sig deras olika behov så måste man just sortera och kategorisera eleverna. Det gör man alltid. Det är dumt att påstå något annat. Gör man inte det så försummar man dem.

Svds ledare kommenterar.

Två av flera bloggar som kommenterar:

Sänd mina rötter regn

The blogger formely known as ensamma mamman


Andra bloggar om

utbildning
och
skola
och
skolpolitik


Kefft

Medan vi ändå talar om Finland så kan vi väl också nämna att de även är bättre på oss i något som är desto viktigare, nämligen skolresultaten. I en internationell jämförelse så är Finland bäst på matematik, naturkunskap och läsförståelse. Sverige kommer på plats 14, 12 och 7. Andra länder som kommer före oss är bl.a Sydkorea, Japan och Kanada.

Det här är viktigt. Man måste visserligen inte vara bäst i klassen men det är inget fel i att försöka. I SvD-artikeln skriver man att svenska elever är bättre på att tänka kritiskt och vara kreativa. Kanske det. Så smarta är svenskar. Om detta är framtiden så kanske vi kan försörja oss som dokusåpaproffs. Det är ju iallafall upplevelseindustrin.

Andra bloggar om
Finland
och
Skolan


Facis de necessitate virtutem

Jag som alltid har trott att jag är en filosof. Här ser jag ju för sjutton gubbar att jag är en intellektuell! Inte alls filosof!



Skolpolitik

Alliansen om gymnasieskolan

Den borgerliga alliansen pekar på sin hemsida på de tydliga brister som finns i dagens utbildningssystem och särskilt då gymnasieskolan, och kommer med bra förslag på hur läget ska förbättras. Många av sossarnas idéer har visat sig fungera dåligt i praktiken

Sverige är enda land där målet är att alla ska få högskolebehörighet. Istället har Sverige världsrekord i avhoppare och underkända. Universitetslärare uppger att studenterna som kommer dit idag har sämre förkunskaper inför högre utbildning än för bara 5 - 10 år sen.

Alliansen skriver att detta beror på sossarnas skolpolitik som försöker likrikta eleverna och göra alla gymnasieutbildningar så lika varandra som möjligt. I grundskolan har betygssystemet minskats till tre steg.

Alliansen har då några förslag. Man vill tredela gymnasieutbildningarna. Det ska finnas studieförberedande utbildningar, program som leder till yrkesexamen och program som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev. Avskaffa det individuella programmet, inför fler betygssteg m.m. I stort sett tycker jag att det låter vettigt.

Däremot är jag mer tveksam till det här förslaget
hittat via LO Ung Blogg


Här visar Roger Jönsson hur jag inte tänker. Han hävdar att det är viktigt för alla att skaffa sej en högskolebehörighet, inte bara för sin egen skull utan för Sveriges skull. Han tar upp att Alliansen inte tror att alla klarar teoretiska studier men lämnar sin egen protest underförstådd. Jag tror att han har fel. Alla klarar inte abstrakta teoretiska studier och därmed är det meningslöst att hävda att de borde göra det.

Dock har han rätt i att det vore bra om så många som möjligt kunde få högskolebehörighet. Att så inte är fallet är ett problem som han och sossarna inte löser, och egentligen inte Alliansen heller. Vi har människor i Sverige som vill få internationellt sett hög lön för att göra relativt okvalificerat arbete. Alliansens lösning är troligen att sänka lönen. Själv är jag övertygad om att lönehöjningar vore bättre för Sverige. Sossarnas lösning hade varit att föredra om det hade fungerat i praktiken. Alliansen är mer realistisk.

Andra bloggar om
skolan
gymnasieskolan
högskolan
skolpolitik

DIY

DIY


Nej, man lär sej inte programmera i svenska skolan. Tydigen inte nu för tiden och definitivt inte när jag gick i grundskolan på åttiotalet.

En termin hade jag valt ett tillvalsämne som hette nånting med "data". Jag visste lite och ville lära mej mycket. Det var det enskilt sämsta ämne som jag hade i grundskolan. Mest beroende på läraren som var den enskilt sämste läraren som jag hade i grundskolan, och det säger en hel del.

Det var meningen att vi skulle lära oss grunderna i basic och det var det ingen som gjorde. Efter några veckor så slutade läraren att komma. Detta var en bidragande faktor till att jag bestämde mej för att inte utveckla mitt "data"-intresse just då. Det skulle dröja mer än tio år innan jag plockade upp den tråden igen. Då var jag duktigt akterseglad.

Visserligen bygger civilisationen på arbetsdelning men jag tror att det är bra att ha ett hum om så många olika saker som möjligt själv så att man kan byta bilbatteri själv, byta grafikkort själv, göra sina egna skatteavdrag själv och ha sin egen huskur mot influensa.


Dessutom har jag min egen religion, min egen filosofi och min egen politiska ideologi men det är lite överskurs.

Skolans ansvar

Jag förstår inte vad alla klagar på? Jag trodde att skolan skulle förbereda eleverna för arbetslivet och samhället. Alla vet att det är rätt hårt ute i artbetslivet och samhället. Alla vet att det går en epidemi av utbrändhet, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar genom arbetslivet och att läget är minst lika illa för alla de som är arbetslösa. Alla vet att försäkringskassan mobbar och försöker knäcka personer som legitimerade läkare har sjukskrivit. För att ta sitt ansvar och förbereda eleverna för samhället så måste skolan tillåta mobbing. Bara de starka överlever.