Dewey (och Mead)

John Dewey (1859-1952) pysslade med filosofi, psykologi, pedagogik och politik. Han myntade uttrycket "learning by doing" och kallas den progressiva pedagogikens fader. Dewey brukar räknas som den tredje av pragmatismen fäder efter Peirce och James.

 

Dewey var högskolelärare två år innan han bestämde sej för att läsa filosofi på universitetsnivå. Han var tidigt imponerad av evolutionsteorin. Han såg att kunskapsutveckling är en anpassning av organismen till omgivningen.

 

När han läste filosofi så fick han först ära sej om Hegel och tysk idealism. Det fanns sedan tidigare en hegeliansk tradition inom amerikansk pedagogik. Han fick även lära sej om experimentell psykologi. Dewey blev först idealist innan han kom i kontakt med pragmatismen som visade sej dela hans darwinistiska syn på kunskap.

 

Han blev pragmatist under 1890-talet och grundade ett pedagogiskt laboratorium och gav ut The school and society 1899.
När han flyttade från Chicago till Columbia 1904 så hamnade han i mer intellektuellt stimulerande miljö och gav ut många böcker.

 

Dewey skrev om Darwins betydelse för filosofin, han föddes samma år som origin of species kom ut, och han gav en pragmatistisk kritik av Platon och Descartes för vilka kunskap exiterade i en värld för sej.

 

Han blev känd och inflytelserik filosof och pedagogisk teoretiker och räknas till  funktionalistisk psykologi.  Eleverna var inte bara ett psyke utan även en kropp och det var viktigt med praktik, interaktivitet och elevinflytande

 

Dewey började även skriva om politiska frågor. Han stödde suffragetterna och lärarnas fackföreningsbildande. Demokrati var hans övergripande ideal som strukturerade hans tankar kring pedagogik och etik. Skolan skulle fostra eleverna till demokrati.

 

Han blev imponerad av ryska revolutionen 1917, som hände när han var 58. Dewey tillhörde vänstern och fick höra att hans teorier tillämpades i den nya Sovjetunionen. Han samarbetade först med den nya sovjetstaten men under 1930-talet kom han att bli kritisk och avståndstagande.

 

Från början så betonade han mer hur skolan skulle få eleverna att passa in i samhället men efterhand så kom han att betona vikten av att eleverna lär sej att tänka kritiskt och inte svälja allt som auktoriteter säger. Att anpassa sej till omgivningen kanske inte enbart var det enda idealet för organismer. Att få se sina teorier tillämpade i praktiken i t.ex Sovjet var säkert en lärorik erfarenhet.

 

Dewey bekämpade ett kommunistiskt övertagande av lärarnas fackförening och gick 1935 med i (pre)FN-kommissionen för intellektuell frihet.

 

Den sk. Deweykommissionen frikände 1938 Trotski från alla anklagelser som Stalinregimen hade riktat mot honom. (Trotski blev ju sen mördad 1940)

 

Under 1940-talet skrev Dewey om the Bertrand Russell case och han var även med i en organisation för svartas rättigheter.

 

Dewey dog 1952, 93 år gammal. Han var inte så populär efter ww2. Under Mcarthyeran sågs han som samhällsfarlig. Dewey var den sista av den första generationen av amerikanska pragmatister. När det kalla kriget var som kallast så var pragmatismen mindre populär. När folk som Putnam och Rorty började hänvisa till klassiska pramatister som influenser så började de att kallas "neopragmatister".

 

Rorty ville återuppliva vissa delar av Dewey, främst under 1990-talet. Liberalen Rorty var kritisk till stora delar av den samtida postmoderna vänstern och ville lyfta fram Dewey som ett uppbyggligt föredöme. En essä hette "Dewey mellan Hegel och Darwin".

 

G H Mead (1863-1931) kallas ibland den fjärde av pragmatismens fäder. Han var psykolog och sociolog och en av socialpsykologins grundare.

 

Han var god vän med Dewey och flyttade med honom till Chicago 1894. Fastän Dewey först var viktig för Meads tänkande så skulle Mead sen utvecklas vidare. Han beskrev hur identitet och omvärldsuppfattning först bildades i en social kontext.

 

Mead skapade den symboliska interaktionismen (som påminner om Dawkins memetik och Tardes smittologi).

 

Influerad av tidigare pragmatister så såg han idéer som verksamma entiteter i samhället snarare än hemmahörande i någon platonsk olymp. Idéer cirkulerar mellan oss och märks på sina effekter.

 

Mead var viktig i den sociologiska Chicagoskolan, som sysslade mycket med mikrosociologi till skillnad från Talcot Parsons samtida strukturfunktionalistiska skola som sysslade mycket med makrosociologi.

 

Såväl Dewey som Mead sägs ha likheter med den ryske pedagogiteoretikern Vygotski.

 

andra bloggar om
filosofi, psykologi, sociologi, socialpsykologi, pedagogik, pragmatism,.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback