Tempus Fugit

Senare mahayanafilosofer har försökt att förena Nagarjuna med de tidigare buddhistiska läror som han kritiserade. (Vilket kanske är att driva den gyllenne medelvägen för långt.) Madhyamikaskolan växelverkade med yogacaraskolan, men hinduismen återintog Indien, tack vare islam, och båda skolorna är idag utdöda. Buddhism, huvudsakligen i mahayanaform, spred sej i övriga östasien.

De som lever vet att de måste dö, men de döda vet ingenting och de får ingen lön mer, ty minnet av dem är glömt. Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig någonsin med får de ta del i vad som sker under solen. Allt vad din hand kan göra, gör det med kraft. Ty i graven dit du går kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.

Många inom judendom, kristendom och islam tror på kroppens uppståndelse på den yttersta dagen och att den fysiska kroppen är en förutsättning för själen.

Jesaja 26:19:

Dina döda skall bli levande, mina dödas kroppar skall uppstå. Vakna upp och jubla, ni som bor i stoftet, ty din dagg är ljusets dagg, och jorden skall ge ingen de avsomnade.

Johannes 5:28-29:

Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.

Daniel 12:2:

De många som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till förakt och evig skam.

Något liv efter döden finns alltså inte förrän på den yttersta dagen då Gud gör så att de döda återuppstår ur gravarna med sina kroppar. Till skillnad från detta så kan transhumanister kanske tänka sej att man laddar upp psyket i något datorliknande, och tänker sig alltså psyket som relativt oberoende av något specifikt substrat. Arthur C Clarke beskrev hur psyket blev överfört till rätt abstrakta energimönster som magnetfält eller nått, som en slags teknologins höjdpunkt, där medvetna varelser hade en sorts odödlig existens. Detta gör transhumanisterna kanske mindre reduktionistiska än vissa religiösa.

Men den där Guden som skulle återuppväcka människorna på den yttersta dagen, är han också en själ med en kropp? De flesta religiösa experter skulle antagligen säga nej. Gud befinner sig utanför fysikens lagar och vetenskapens räckvidd. Dock har jag för mig att de antika stoikerna såg Gud som identisk med det materiella universum och Spinoza hade en mer komplicerad uppfattning som ibland kallas panenteism. Mormonerna har jag hört tror på en Gud av samma materia som allting annat.

andra bloggar om

döden,

filosofi,

religion,

transhumanism,

888 kan stå för många olika saker. Inte minst är numret aktuellt nu när OS i Kina officiellt inleds idag. Åttor är lyckosamma tal för kineser. Ickedestomindre tänkte jag följa ett helt annat spår i den här posten.

888 är nämligen också Jesus tal enligt gemantria, en form av numerologi, och åtminstone en möjlig stavning av hans namn. Naturligtvis är "888" för Jesus en möjlighet som fastnar i minnet, inte minst med tanke på att "666" ofta får symbolisera Satan och "777" åtminstone ibland har använts som ett tal för Jahve.

Nåväl, Jesus alltså. Det verkar som att han har funnits som historisk person som jag dock håller distinkt från den mytologiske Kristus.

Min favoritforskare kring kristendomens ursprung är Martin A Larson.

Ända sedan 1800-talet har en del velat se samband mellan Jesus och esséerna samt mellan esséerna och pythagoreerna. Jesus har föreslagits ha haft mer eller mindre samröre med esséerna som sägs ha varit en judisk sekt av pythagoreer som levde ett klosterliknande liv ute i öknen. Jesus säger t.ex i evangelierna att man aldrig ska svära att man talar sanning eftersom det ska vara självklart att man alltid talar sanning. Detta återfinns ordagrant hos esseerna.

De hade egendomsgemenskap, valda ledare, var förbjudna att svära eder, förbjudna att offra djur, hade inga slavar, bar endast vapen som skydd mot rånare, idkade ingen handel, och kontrollerade humöret. De ska ha varit celibatiska vegetarianer med självförsörjande samhällen, som såg sej som ljusets söner och som förutspådde ett kommande krig med mörkrets söner. Detta tycks peka på en influens från zoroastrianismen, som ju tycks vara en föregångare till alla abrahamitiska religioner.

Efteren prövotid på tre år kunde proselyter ta en ed (!) som inkluderade vördnad inför Javhe och rättrådighet inför mänskligheten, en ren livsstil, att avstå från kriminella och omoraliska aktiviteter, att föra reglerna vidare oförstörda och bevara esséernas böcker och namnen på änglarna.

En del ritualer innehöll rening genom vatten. Martin Larson ser även likheter mellan orfeiska kultgrupper och både pythagoreerna och esséerna. Johannes Döparen har föreslagits vara en avfällig essé. Vissa som JB Lightfoot kritiserar teorin om en koppling mellan kristendomen och esséerna medan vissa som Robert Eisenman försvarar den. Vissa uttalanden av Jesus skulle kunna tolkas i rktigning mot en reinkarnationstro, som skulle kunna tyda på någon koppling till pythagoreerna.

Döda-havs-rullarna är urtexter från esséerna medan Nag-Hamadi-texterna kommer från tidiga kristna gnostiker. Elaine Pagels har skrivit en intressant bok, De gnostiska evangelierna. Ibland räknas Tomas-evangeliet dit.

Enligt en judisk legend så hade esséen Menachen fört en del av sin mystiska kunskap vidare till den talmudiske mystikern Nehunya Ben Ha-Kanah, vilket isåfall utgör en länk mellan esséerna och tidiga judiska gnostiker. Vissa essénska ritualer liknade samtida hassidiska traditioner.

Urkristendomen innebar att leva i små kommunistiska celler med egendomsgemenskap i nära gemenskap i väntan på en snar återkomst av Kristus. Under de första århundraderna så utvecklades och förändrades kristendomen tills den på 300-talet kunde användas som religion för hela romarriket. Ända sedan dess har katolska kyrkan varit en världslig makt lika mycket som en andlig.

Det fanns dock under tiden alternativ till denna utveckling. Fria kristna som tänkte och tyckte vad de ville. Idag kallas de flesta av dessa gnostiker. Myten om gnostiker är att de anser denna världen vara heltigenom ond. I själva verket tyckte de lite olika saker. De levde under en tid när kristna var förföljda och när katolska kyrkan närmast bejakade förtrycket och ansåg att det var en särskild ära att dö som martyr och aldrig förneka sin tro oavsett hur torterad man blev.

Gnostikernas uppfattningar varierade som sagt. En del ansåg det helt ok att ljuga så mycket man orkade om att inte vara kristen. En del ansåg att denna värld snarare var neutral än ond och blev vad människorna gjorde den till. Vissa ansåg att det inte alls var världsligt att njuta av vin, kvinnor och sång eftersom denna värld ändå inte var verklig. Ok, de flesta var mer asketiska än så men framförallt så fanns en variation bland de fria kristna.

Katolska kyrkan upptog även en del gods från den konkurrerande Mithras-religionen, t.ex att fira Jesus födelse 25e december och att Påven skulle ha en fånig mössa (en "mithra"). Katolska kyrkan har på det hela taget varit ganska pragmatisk och gjort det mesta som har kunnat stärka dess egen makt. Naturligtvis ska katoliker få göra som dom vill, men det verkar en aning ogrundat att de anser sig stå för den enda sanna kristendomen. Men det är väl delvis pga sina auktoritära anspråk som det katolska memekomplexet har blivit en sån evolutionär succé.

andra bloggar om
Jesus,
Kristus,
esséerna,
gnosticism,
kristendom,
urkristendom,

Krister Sturmark vet. Man kan jaga kreationister.

Jag tycker att vetenskapare bör ta diskussionen med kreationisterna. Nu så gör dom ju faktiskt det, men vill gärna att kreationisterna håller sej ute ur grundskolan. "Teach the controversy" säger kreationisterna och menar att lärare ska säga att frågorna inte är riktigt avgjorda till sina elever. Kanske bör man åtminstone lära ut att det finns dom som inte anser att frågorna är avgjorda och varför dom har fel. Det tycks finnas en kontrovers huruvuda det finns en kontrovers eller inte. Så varför har de fel?

Enligt Popper så kvalificerade inte evolutionsteorin som en fullständigt vetenskaplig teori eftersom den inte gick att falsifiera. Däremot är den väl invävd i angränsande vetenskaper som geologi och genetik. Om man börjar att omtolka miljontals år gamla fossil så kanske man måste omformulera delar av geologin och sen kanske mineralogin också, och sen måste man kanske hyfsa till astrofysiken en aning och till sist stryka hela big bang.

andra bloggar om

Popper,
ateism,

religion,

moralism,

kreationism,

humanisterna,

Humanisterna klagar på att de inte räknas som ett trossamfund och får statliga bidrag m.m. Argumentet är att buddhisterna faktiskt räknas som en religion trots att de inte heller tror på Gud. Och det är ju faktiskt intressant. Tydligen är tron på en högsta Gud inte det mest centrala i religionen.

Så vad är då kärnan? Är konfucianismen en religion? Är marxismen en religion? Bägge har ju kallats religioner, marxismen kanske inte helt seriöst (CW Mills), men faktum kvarstår att det finns lite olika definitioner på vad som egentligen är "religion". Sen kan man ju skilja på "religion" och "trossamfund" om man riktigt vill krångla till det.

Ett förslag är att religion är ungefär samma sak som moralism. På gott och ont. En religiös livsuppfattning ser världen och livet som en sammanhängande helhet där det du beslutar och gör även spelar roll för din omgivning. Guds funktion för moralisten är då att garantera den moraliska världsordningen. En amoralisk Gud är inte till mycket nytta.

Till moralisterna kan man t.ex räkna "humanisterna" (ateisterna) som har som central värdering att "du bör icke tro på någon gud". Till moralisterna kan man även räkna liberaler och libertarianer som har som central värdering att " du bör icke lägga dej i din nästas privata angelägenheter".

Ett kriterium på en äkta moralist är att han eller hon faktiskt blir känslomässigt upprörd om någon bryter mot något centralt bud. I viss mån är vi väl alla moralister även om vissa är mer moralister än andra. En äkta moralist tycks drivas av ett behov att fördöma andra människors val.

Jag har höga tankar om Dawkins som populärvetenskaplig författare. Han skriver bra böcker som jag gärna läser, lyckas göra komplicerade sammanhang begripliga osv. Däremot tycks närmast vara driven av hat i sin kritik av allt vad religion heter. Visst han har en del bra argument, men han stannar inte där.

När man hör honom tala låter det som om alla religiösa människor i hela världen är kollektivt skyldiga till ex. 9/11 och att religion närmast bör förbjudas eftersom det inte kan föra något gott med sej. Själv har jag svårt att tro att intolerans skulle vara svaret på världens problem.

Imagine/Lennon - en ateistisk/socialistisk hymn. Andra ateistiska artister är t.ex ABBA-Björn, Queen-Freddie och XTC-Andy.

andra bloggar om

ateism,

religion,

moralism,

kreationism,

humanisterna,

andra bloggar om
katolik,
religion,
katoliker,
katolicism,
katolikerna,
katolicismen,
katolska kyrkan,

Det är idag exakt hundra år sen författaren och materialisten L Sprauge de Camp föddes. Dock har jag inte tänkt att skriva så mycket om det. Andra som föddes samma år för hundra år sen var Gunnar Ekelöf, Hergé, Frida Kahlo, Katharine Hepburn, Zarah Leander, Astrid Lindgren och John Wayne. Det känns som igår. Dom jag har tänkt att skriva om är dock Frithjof Schuon och Mircea Eliade.

Mircea Eliade, rumänsk inflytelserik religionshistoriker och professor i USA, var i sin ungdom fascist i ett oroligt Rumänien. Detta var hans mörka förflutna som kröp fram på hans ålders höst när han var hyllad religionsprofessor vid University of Chicago. Eliade flyttade till USA 1957, inbjuden av Joachim Wach att hålla föreläsningar, och de två grundade chicagoskolan inom komparativ religionshistoria.

Eliade sökte breda, transkulturella paralleller och samband mellan religioner och myter. Georges Dumezil uppskattade Treatise on the history of religions för dess jämförelser mellan distinkta traditioner. Wendy Doniger kommenterar att "Eliade argued boldly for universals where he might more safely have argued for widely prevalent patterns".

Alla religiösa traditioner utgår från en uppdelning mellan heligt och profant. Det heliga visar sej i den profana världen genom en hierofani, varav teofani bara är en sort. Det heliga ger den profana världen en struktur och riktning som den saknar i sej. Det heliga behövs för att ge världen mening och struktur. Myter och riter upprepar och bekräftar den heliga ordningen.

Hans teori om "den eviga återkomsten" går ut på att myter och ritualer inte återberättar eller representerar heliga händelser och samband utan att dessa heliga händelser och samband faktiskt återvänder i myten eller ritualen. I myten eller ritualen blir man faktiskt ett med det heliga ursprunget.

För Eliade är alla myter en form av skapelsemyter. De handlar om hur saker och ting uppstod och hur världen blev som den blev. Den ursprungliga tiden var den heliga tiden när allt skapades och som människan vill återvända till i rit och myt. Enbart urspunget är heligt, sedan dess har världen råkat in i ett förfall. Den linjära tidsuppfattningen är profan och en terror för människan. I myten och riten vill hon återupprätta en cyklisk tidsuppfattning där allt upprepar sej precis som första gången.

Stora undantag är dock de abrahamitiska religionerna som grundar sej på en linjär tidsuppfattning, och de österländska religioner som söker en befrielse från den eviga upprepningen. För de abrahamitiska religionerna så finns paradiset man hoppas på inte i det förflutna utan i framtiden. Armageddon kommer att återvända världen till ursprunget och återupprätta den cykliska tiden. De österländska religionerna som söker sej bortom både cyklisk och linjär tid har Eliade studerat bl.a i sina studier av yoga.

Coincidentia oppositorum och Axis mundi är viktiga teman som Eliade utforskar liksom motivet med en höggud, en gud över alla andra gudar, tillbakadragen från världen i sin himmel, vilket är en återkommande tanke i många ickejordbrukande kulturer. Hans studie av schamanism är inflytelserik och  tar bl.a upp den eviga återkomsten och högguden. Filosofiskt ser Eliade en likhet mellan den ursprungliga religiösa världsuppfattningen och platonism.

Den moderna människan vill vara sekulär och irreligiös, leva i en helt profan värld i en linjär världshistoria, men hennes behov av det heliga märks. Sekulär kultur upprepar heliga riter och myter och den moderna människan upprepar ständigt det närmast rituella avsvärjandet av det heliga.

"Eliade argues that a Western spiritual rebirth can happen within the framework of Western spiritual traditions. However, he says, to start this rebirth, Westerners may need to be stimulated by ideas from non-Western cultures. In his Myths, Dreams, and Mysteries, Eliade claims that a "genuine encounter" between cultures "might well constitute the point of departure for a new humanism, upon a world scale".

Café Exposé har skrivit om Eliade, t.ex här, här och här.

Frithjof Schuon var en schweiziskfödd författare och religionsfilosof. Han betraktas som en av grundarna av den Traditionalistiska skolan. I Sverige finns företrädare som Kurt Almqvist, Tage Lindbom och Ashk Dahlén. Café Exposé är en blogg om den traditionalistiska skolan. Schuon var även poet och målare.

I sin ungdom mötte Schuon en marabout (helig man från västafrika) i Schweiz som tillsammans med några senegalelser skulle förevisa sin kultur. Han ritade en cirkel och förklarade för Schuon, "Gud är i centrum, alla vägar leder till honom".  T.S. Eliot skrev om Schuons första bok The Transcendent Unity of Religions att 'I have met with no more impressive work in the comparative study of Oriental and Occidental religion."

Schuon växte upp i Schweiz, Tyskland och Frankrike och reste upprepade gånger till Nordafrika. Under andra världskriget blev han medborgare i neutrala Schweiz och bodde där i förtio år innan han flyttade till USA. Han skrev över tjugo böcker och otaliga artiklar som publicerades i tidskrifter om komparativ religion i nordamerika och Europa.

Trots sin europeiska bakgrund, sin konvertering till sufism och sin övetygelse om hinduismen som den mest arketypiska av religioner så var Schuon mycket intresserad av nordamerikanska indianer. Schuon adopterades med sin hustru av Siouxindianen James Red Cloud 1959 och senare även av crowindianen och medicinmannen Tomas Yellowtail.

Café Exposé har skrivit om Schuon oräknerliga gånger, bl.a här, här och här.

andra bloggar om
Mircea Eliade
Frithjof Schuon
religion

Jag tycker att det är synd att alla ska vara så arga på varandra. Det gör mej ledsen. Kan inte bara alla kramas och vara vänner?

Andra bloggar om

yttrandefrihet

Lars Vilks

al Qaida

mohammedteckningar

mohammedkarikatyrer