Tempus Fugit

Jag har nyss läst Det infantila samhället av Carl Hamilton, som är mycket bra. Det är ett litet tag sen den kom ut.

Grundtesen är att eftersom de vuxna blir alltmer barnsliga och ansvarslösa i dagens samhälle så måste barnen bli mer vuxna och ansvarstagande. jag tror att det ligger en hel del i det. Detta skulle kunna förklara varför självmord och psykosomatiska sjukdomar ökar bland barn och ungdomar.

Hamilton anklagas för att vara konservativ och vilja kedja kvinnor vid spisen. Jag kan nog sträcka mej så långt som att konstatera att han är bättre på att diagnosticera problemet än på att ge ett trovärdigt botemedel. Enbart en uppmaning till ett nytt sätt att tänka kommer nog inte att rå på kommersialismen och konsumtionssamhället.

Men vill man förstå sin samtid så är detta en bok som rekommenderas. Jag kommer nog att få anledning att återkomma till den fler gånger.

Andra bloggar om
föräldraskap

Jag upptäckte DaVinci-koden i min lokala Icaaffär för 59:-. Jag hade faktiskt inte tänkt att läsa den men nu föll jag till föga. Högt tempo, korta kapitel, spänning från första meningen, gåtor som ska lösas och skatter som ska hittas. Så långt påminde den mest om en äventyrsberättselse för killar som bara nästan kommit in i tonåren. Att den därtill innehåller en del kul idéhistoria och en alternativ tolkning av kristendomen kan kanske bidra till att förklara den massiva internationella försäljningssuccén som gör att boken tävlar med både Bibeln och Harry Potter (som bägge nämns i boken). Everybody loves a good conspiracy.

I Bulgarien läste jag först Passagen av Crichton (om kvantfysik, tidsresor och medeltiden) som kändes som skriven för att filmas. Den spännande historien knuffar läsaren framåt kapitel för kapitel. Crichton är ju en av de mest filmade författarna i världen med bl.a Jurrasic Park som en av de större succéerna. Han tar något vetenskapligt tema, ofta mer fantastiskt än verklighetsnära, och spinner en spännande historia kring det.

När den tog slut hittade jag Do androids dream of electric sheep i hotellets lilla bokvagn, som låg till underlag för filmen Blade Runner. Det visade sig vara ganska stor skillnad på filmen och boken och ovanligt nog så är bägge riktigt bra fast på olika sätt. En skillnad är t.ex att filmen beskriver en överbefolkad värld medan bokens värld är nästan helt tömd på människor. En annan skillnad är att filmen hade ett intressant budskap som man hade fått när den var slut medan bokens många budskap är något jag ännu klurar på. Även Philip K Dick har ju filmats ett flertal gånger.