Why we think like quirks
Marge Simpson gillar homoäktenskap och hon gillar sin syster, så varför gillar hon inte sin systers homoäktenskap? Är inte det ologiskt? Nja, enligt klassisk logik så är Marge inkonsekvent och kanske en hycklare, men det är inte den enda möjliga tolkningen. Hon kan också resonera enligt kvantlogiken som utvecklades av Von Neumann och som inte har den distributiva lagen. Om det låter långsökt så är det faktiskt inte det. Ny forskning antyder att vi alla resonerar kvantlogiskt rätt ofta.
På engelska så finns något som kallas "the guppy problem" och som lyder: det finns sällskapsdjur och det finns fiskar men en guppy är inte det första som man kommer att tänka på angående vare sej det ena eller det andra, men däremot så är en guppy en rätt typisk sällskapsfisk, som är både ett sällskapsdjur och en fisk. Återigen så kan klassisk logik inte beskriva situationen utan fastnar i en paradox, medan ickedistributiv logik däremot klarar av att beskriva situationen.
En liknande situation har vi när vi utför dubbelspringeexperimentet inom kvantfysik där en öppen springa ger ett visst mönster, den andra springan ger ett annat mönster, men bägge springorna öppna samtidigt ger inte en kombination av de två tidigare mönstren utan ett helt nytt mönster. Situationen kan beskrivas på flera olika sätt, bl.a genom att man skapar en ny sorts logik som kan beskriva sammanhanget utan paradox. Vilket var vad Von Neumann gjorde.
Här är en intressant artikel i New Scientist som heter Why we think like quarks.
Fysikern Diedrik Aerts i Bryssel, har påvisat likheter mellan mänskligt tänkande och kvantlogik. När vi tänker "ologiskt" vilket vi ofta gör , så tänker vi enligt en annan logik än den klassiska.
Detta är en del av en större trend att applicera kvantregler utanför den subatomära världen. I Aberdeen ska de hålla det femte årliga symposiet om QI.
"Quantum Interaction (QI) based on Quantum Theory (QT) is being applied to domains such as artificial intelligence, human language, cognition, information retrieval, biology, political science, economics, organisations and social interaction."
Ekonomer antar att människor är nyttomaximerande egoister men människor verkar ibland vara rätt ologiska. Om man ska försöka att sälja varor och tjänster till folk, kanske i paketerbjudanden, så är det ju bra att ha koll på hur folk faktiskt resonerar. Man kan t.ex inte förutsätta "sure thing principle". "Sure thing principle" hör hemma inom spelteori. (Von Neumann skapade ju både kvantlogiken och spelteorin.) När artikeln nämner Hilbert så verkar de ibland mena Hilberts efterföljare Von Neumann.
Man kan också lägga märke till att trots att artikel heter "why we think like quarks" så levereras ingen sån förklaring. Man bara hävdar att det inte beror på att hjärnan skulle vara kvantfysisk på något sätt (som t.ex Penrose har menat). Kanske kan det istället ge en evolutionär fördel, antyder man vagt.
Datorforskarna Dominic Widdows (nu anställd av Google) och Keith van Rijsbergen (University of Glasgow) insåg för ett decennium sen att när de bygde sökmotorer så använde de sig av matematik liknande kvantfysik.
Widdows, i sammarbete med bl.a Trevor Cohen (University of Texas), har visat att "kvantoperationer" i en semantisk Hilbertrymd är ett kraftfullt verktyg för att hitta tidigare oända associationer mellan begrepp. (En "semantisk Hilbertrymd" kan lite löst beskrivas som ett ordmoln där orden kan kopplas samman hur som helst.) Detta kan t.o.m. leda till datorer som kan göra egna upptäckter.
Sökmotorer kan vara mer behjälpliga om de resonerar som folk, men det kan finnas en ännu större potential hos ickedistributiv logik om den kan få datorer att upptäcka saker av sej själv. Ickedistributiv logik kanske inte är något enbart begränsat till mikrovärlden utan även ett ganska realistisk och välfungerande sätt att beskriva makrovärlden.
andra bloggar om
Kommentarer
Trackback