Tempus Fugit

Peter Ludlow, filosofiprofessor,  har undersökt den mer teoretiska sidan av Wikileaks som ursprungligen var Julian Assanges idé. Han har i artikeln The philosophy of Julian Assange bl.a utgått från två ganska korta teoretiska utkast som Assange har publicerat för flera år sen.

Ludlow poängterar bl.a att för Assange så behöver deltagare i en konspiration inte nödvändigtvis vara medvetna om att de är en del av en konspiration. (Detta får mej att tänka på att Chomsky ibland har anklagats för att vara en konspirationsteortiker, vilket har fått honom att svara att han tvärtom är en institutionsteortiker. Tankarna kring institutioner och konsprationer förtjänar nog ett eget blogginlägg.)

Konspirationer är egentligen något vardagligt och tvivialt, men när konspirationer blir mäktiga så kan de ställa till med enorm skada. Skälet till att konspirationer är dåliga är att de fungerar utifrån ett egenintresse som inte bara är skiljt från alla utanför konspirationen utan som dessutom kan innebära problem t.o.m. för deltagare i konspirationen. Liksom alla sociologiska institutioner så kräver konspirationer ett visst mått av lojalitet och självuppoffring.

Hur bekämpar man då konspirationer? Den strategi som Assange rekommenderar är alltså läckor. Dessa har flera effekter. Konspirationen har inte längre ett informationsövertag gentemot utsidan, blir allmänt känd och börjar misstro varandra inbördes vilket leder till att deltagare utesluts, men kan även leda till att mindre hemlig information flödar i det kvarvarande systemet. En konspiration med interna problem kan mindre ägna sej åt att konspirera mot alla andra. En stor konspiration kan splittras i flera mindre konspirationer där människor litar mera på varandra. En allmänt känd konspiration kan få svårare att rekrytera nya deltagare.

Ludlow avslutar med några intressanta öppna frågor för vidare funderingar.

Bloggen Zunguzungu har skrivit om Assanges teori här och får några kommentarer på Ludlows text här.

Pga ny informationsteknik så kan vi förvänta oss mer omfattande konspirationer nuförtiden än förr. Konspirationer är därför viktigare idag än någonsin förut. Manning ska t.ex ha läckt information från ett datanätverk med en halv miljon användare.

Alla auktoritära organisationer, stater som företag, är konspiratoriska. Det ligger i deras natur. Ju mer de har att dölja, desto mer kommer de att bekämpa läckor och avslöjanden.

För att fatta intelligenta beslut så måste man först ha gedigna fakta. Konspirationer låser inne viktig information. Assange har sagt att alla ideologier bygger på otillräckliga fakta och därför är falska. Jag hoppas att han har ordentligt på fötterna.

Travis Holland, australiensisk journalist, tar upp Habermas begrepp om den offentliga sfären när han diskuterar WikiLeaks. Även om WikiLeaks innebär en revitalisering av den offentliga sfären, som redan Habermas konstaterade hade urholkats i det samtida samhället, så innebär det ingen fullständigt ideal realisation. Den offentliga sfären förblir ett ouppfyllt ideal även under WikiLeaks era.

Dessutom jämförs Assange här med Deleuze, vilket kanske är intressantast för hardcorenomadologer.

Dessa "tolv teser" om WikiLeaks av Geert Loving och Patrice Riemens tycker jag är en läsvärd analys av fenomenet.

andra bloggar om

Assange, Julian Assange, WikiLeaks, politik, samhälle, sociologi, filosofi,