Sidenkalsonger med Musse Pigg
Tito är frigiven sen fyratiden i väntan på domen som kommer i februari. Det här har varit en osedvanligt offentlig rättegång. Idag på rättegångens sista dag så hade Aftonbladet direktrapportering från rättsalen via nätet. Flera filmsnuttar från rättegången har tidigare offentliggjorts på nätet. Det känns rätt osvenskt. Kanske lite amerikanskt med tv-sända rättegångar, kanske lite sydländskt med hett blod och stora känslor. Rättegångens operettliknande karaktär har påpekats tidigare, jag ska inte rabbla de comediadelarte liknande stereotyperna.
Vari ligger allmänintresset? I kändisskapet såklart. Inte bara har tjogvis med kändisar paraderat förbi och tagit ställning för eller emot, de har också gjort bort sej offentligt. Medievärlden gnuggar händerna. Utan manus och skyddsnät har de försökt dra sej till minnes hur det kändes för tio år sen, var det en lättsam stämning i gänget eller var det rätt tryckt? Robert Wells, Maria Lundqvist, Lill Lindfors, Runar Sörgaard, Carola, m.fl. Monica Dahlström-Lannes är en kontroversiell figur.
Riktigt pålitliga är det flera stycken som inte känns. Tito har sagt en hel del skrattretande under rättegången och dessutom fått dåndimpen. Övriga kändisar ändrar sej och säger emot sej själva. Tomas Bodström är inte bara med i rättsalen, han sitter t.o.m. på flera stolar. Det är mycket att väga samman.
Now over to something completely different:
"Med sådana vänner som Wachenfeldt behöver feminismen inga fiender. Oavsett om hon menar det hon säger eller om det beror på att hon är ovanlig oskicklig och klumpig med tidningar och media."
tycker en Svensson.
andra bloggar om
Tito,
Tito Beltran,