The pursuit of happiness
SvD rapporterar att FoF rapporterar att en forskare vid en handelshögskola i Danmark rapporterar att vänstervridna är mer olyckliga. Han säger att vänsteranhängare är olyckliga för att de uppfattar samhället som orättvist. Det väcker många frågor.
Är man olycklig för att man är vänster, är man vänster för att man är olycklig eller finns det en bakomliggande tredje faktor, t.ex inkomstnivå, utbildningsnivå eller nått annat?
Eller mer grundläggande: Är man vänster därför att man uppfattar samhället som orättvist ?
De liberaler som kommenterar verkar tolka sambandet som att vänstern blir olycklig för att de har ett negativt synsätt (alternativ 1) medan de vänstrare som svarar hävdar att de bara har ett realistiskt synsätt på saker och ting och att liberalerna är lyckliga för att de är födda i goda omständigheter och blundar för andras situation.
Vänsterflanken tror att om bara samhället ändras först så blir de lyckligare sen och liberalerna tror att om vänstern bara ändrar tankemönster först så kommer de att ha lättare att förbättra sina liv och sina omständigheter sen.
Men om en skeptisk hållning nu delvis är nånting medfött? Då har både vänstern och liberalerna fel.
Mer pengar gör dej inte nödvändigtvis lyckligare vare sej de kommer från individuell lönesättning eller högre kollektivavtal. Först på senare tid har kognitiv terapi och stämningshöjare kunnat erbjuda något alternativ till dessa gamla lösningar. Var glad först och bestäm sen hur mycket du vill tjäna.
Visst måste folk tillåtas att vara deppiga, ledsna, sorgsna och kritiska men det är också rätt självklart att om man verkligen kunde välja själv så skulle man helst inte vilja vara det. Det handlar inte om att folk inte duger som dom är utan om att alla vill må så bra som möjligt.
http://www.punkbuttons.de/catalog/index.php/cPath/22_26?osCsid=80cd336c5025ffde5b7cf0c456ff0c53
andra bloggar om