Glädje kan va danska barer

Vi är ändliga begränsade varelser och på rent neurologiska grunder finns det antagligen en övre gräns för hur mycket lycka vi kan känna. Därför är det inte så konstigt om lyckonivåerna inte fortsätter att stiga i takt med den ekonomiska tillväxten.

Lyckan är ju bl.a till för att orientera oss i vår omvärld och därför så måste ju en "normal" ekonomisk standard resultera i en"normal" lyckonivå och lyckonivån bör alltså korrigeras neråt när ekonomin blir bättre.

Att mäta lyckotendenser över generationsgränser torde också innebära stora problem som jag inte har sett att någon nämner.


Vi kan inte förvänta oss att mer av den gamla tekniken ska göra oss mycket lyckligare. Ännu fler tv-kanaler och ännu billigare charterflyg. Det behövs ny teknik för det.


Jag har ju ett förflutet inom miljöpartiet där många är tillväxtkritiker och anser att miljöproblemen beror på ekonomisk tillväxt (löst uttryckt). Jag föredrog att hellre härleda miljöproblemen till vissa konkreta tekniker. Tillväxt skulle inte behöva vara ett miljöproblem om bara annan teknik fanns.

Och tekniken utvecklas och förbättras hela tiden, vilket är en orsak till att vi har ekonomisk tillväxt till att börja med. Till skillnad från många gröna så var ju Marx på sin tid tillväxtoptimist, för att nu nämna en annan etablissemangskritisk rörelse.


Det intryck man får av jämförelsen mellan länder är att lycka bygger på ett absolut/objektivt värde som är avtagande ju mer rikedom man får, samt på ett relativt/subjektivt värde som leder till mer lycka i ett mindre ojämlikt samhälle. Andra tolkningar av statistiken är dock troligen möjliga. Statistik brukar alltid gå att tolka på flera sätt.


Jämför man
listan över lyckliga länder med listan över högskatteländer så ser åtminstone inte jag någon stark motsättning mellan skatter och lycka. Snarare tvärtom. Högst skatt i denna tabell har Sverige som är sjunde lyckligaste landet. Näst högst skatt har Danmark som är det allra lyckligaste landet. Jag har dessutom för mig att Danmark nyligen har blivit landet med högst skattenivå i världen.

I världen finns nästan 200 länder och de flesta högskatteländer återfinns rätt högt upp på listan över lyckliga länder, och vise versa. Jämför själv. "Störst lycka fanns i länder med hög materiell standard, politisk frihet, social jämlikhet och tillgång till kunskap." Låg skatt tycks inte vara en garanti för lycka i ett land.

Riktigt hur man ska förena detta med Veenhovens forskning som visar att mängden välfärd i ett land spelar liten roll för lyckan, vet jag inte. Det tycks som om sambanden är komplexa och som att större nyansering behövs i forskningen. Han argumenterar dock inte emot välfärdsstaten.


"This does not mean that the welfare state should be written off altogether. The system may not produce more wellbeing but neither does it produce less. Generous or meager collective insurance is therefore a question of (political) taste."


Daniel Lind gissar att det skulle kunna röra sej om två konkurrerande modeller.


Nordling nämner t.ex Richard Layard som har kommit fram till att ekonomisk utveckling har betytt ganska lite för människors lycka. Kort sagt så har mer pengar en avtagande vikt för lyckan. Mer pengar betyder mycket i u-länder, mindre i i-länder. Mer för hundra år sen, mindre idag. Layard vill t.o.m. motverka tillväxt genom skatter eftersom tillväxt enligt honom ökar statusskillnaderna och därmed gör fler olyckligare.


För Norberg tycks ekonomisk tillväxt vara en bieffekt av att vi är aktiva och kreativa vilket i sin tur gör oss lyckliga. Tas utmaningarna bort blir vi olyckligare liksom om den ekonomiska nivån istället skulle sänkas. Infrias inte våra förhoppningar om framtiden så blir vi också olyckliga. Sedan så fortsätter faktiskt lyckan att öka även i Europa och USA, påpekar han, fastän långsammare.


Appropå framtidsutsikter - 60-talisterna kommer antagligen också att ha sämre pensionsvillkår än 40-talisterna. Det är ett trendbrott.


Medan Layard argumenterar mot tillväxt och för högre skatter så argumenterar Nordling och Norberg för tillväxt och lägre skatter. Lyckoforskningen verkar dock inte ge några solklara policyrekommendationer. Att ha höga skatter som i Sverige verkar fullt förenligt med både hög tillväxt och höga lyckonivåer. Däremot kanske vi behöver ha en ljusare och mer optimistisk livssyn. Det är dock kanske inte fixat på en förmiddag.

Jag har egentligen ingen lust att debattera med Nordling eftersom hans huvudsyfte är att argumentera för sänkta skatter, så i längden så skulle jag antagligen tvingas in i en debattposition där jag bara sitter och försvarar höga skatter. Liberaler som Nordling och Norberg reagerar ju på lyckoforskningen eftersom det inte är självklart hur den stödjer deras ideologi.


Enligt lyckoforskaren Martin Seligman är lyckans komponenter nöje, engagemang och mening med livet.


Sen så kan ju det utilitaristiska i lyckoforskningen också debatteras. Någon annan gång.

image116
http://crimsondevotchka.files.wordpress.com/2007/03/world_map_of_happiness.jpg

Dekret från lyckoministeriet,
The pursuit of happiness,

andra bloggar om
lycka,
välfärd,
tillväxt,
politik,
samhälle,
psykologi,
lyckoforskning


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback