Från Aristoteles till internet
Logik har studerats av bl.a indier, araber och även av gamle Aristoteles. Han sammanfattade syllogismläran som under årtusenden var kärnan i logiken som den lärdes ut.
Det var först med Boole som forskningen i logik gjorde något framsteg efter Aristoteles.
Trots att datorer inte fanns på Booles tid så har han i efterhand kommit att betraktas som en av datalogins grundare. Boolesk algebra är nämligen grunden för all modern datoraritmetik.
Ca 70 år efter Boole så upptäckte Claude Shannon boolesk algebra när han läste en filosofikurs. Shannon visade senare hur boolesk algebra kunde optimera designen av system av elektromekaniska kretsar som användes i telefonkopplingsstationer. Han visade också hur kopplingskretsar kunde lösa booleska algebrauppgifter. Att låta elektriska kretsar lösa logiska problem är grundidén i alla digitala datorer idag. Hade inte Boole funnits så hade någon annan behövt göra hans jobb.
Efter Boole så har den moderna logiken blivit en matematisk logik och betraktas ofta som en del av matematiken. Matematisk logik är också mycket nära relaterat med datorvetenskap.
På denna uppställning ur en föreläsning så kan man se hur olika sorters logik är besläktade med olika sorters programspråk/funktioner.
More than a coincidence?
second-order logic polymorphism Java
Milner
modal logic monads XML
Moggi,Buneman
classical logic continuations Links
Plotkin
Samma författare påstår här att logiska bevis kan betraktas som en sorts program: Proofs are programs.
Java, xml och länkar är element i internet, och det är där vi idag har hamnat när vi har följt forskningstraditionen efter Aristoteles Organon.
andra bloggar om
logik
filosofi
matematik och logik
datavetenskap
Det var först med Boole som forskningen i logik gjorde något framsteg efter Aristoteles.
Trots att datorer inte fanns på Booles tid så har han i efterhand kommit att betraktas som en av datalogins grundare. Boolesk algebra är nämligen grunden för all modern datoraritmetik.
Ca 70 år efter Boole så upptäckte Claude Shannon boolesk algebra när han läste en filosofikurs. Shannon visade senare hur boolesk algebra kunde optimera designen av system av elektromekaniska kretsar som användes i telefonkopplingsstationer. Han visade också hur kopplingskretsar kunde lösa booleska algebrauppgifter. Att låta elektriska kretsar lösa logiska problem är grundidén i alla digitala datorer idag. Hade inte Boole funnits så hade någon annan behövt göra hans jobb.
Efter Boole så har den moderna logiken blivit en matematisk logik och betraktas ofta som en del av matematiken. Matematisk logik är också mycket nära relaterat med datorvetenskap.
På denna uppställning ur en föreläsning så kan man se hur olika sorters logik är besläktade med olika sorters programspråk/funktioner.
More than a coincidence?
second-order logic polymorphism Java
Milner
modal logic monads XML
Moggi,Buneman
classical logic continuations Links
Plotkin
Samma författare påstår här att logiska bevis kan betraktas som en sorts program: Proofs are programs.
Java, xml och länkar är element i internet, och det är där vi idag har hamnat när vi har följt forskningstraditionen efter Aristoteles Organon.
andra bloggar om
logik
filosofi
matematik och logik
datavetenskap
Kommentarer
Trackback